Åka eller inte åka?
Jag vet inte om jag mår bättre nu, jag gråter inte längre och jag är inte lika intensivt ledsen eller vad man ska säga. Men det kan ju sätta igång här som helst igen. Det finns hur som helt ingen vits med att skriva längre om det.
Eller nej, varje gång jag tittar på klockan och påminns om att jag kunde varit med honom nu känns det lika hemskt igen. Det får mig åter att fundera på om jag ändå inte borde ta ett kvällståg och åka till honom nu. Eller åka till honom tidigt imorgon. Men jag vet ändå att det inte går, det finns inga bra tåg eller kostar dom för mycket, och det är inte lönt att bara vara där över en natt. Egentligen är det nog den sämsta helgen att åka någonstans, det är julmarknad på söndag och den borde man väl gå på, Molle behöver hjälp att baka eftersom hans klass ska sälja kakor där, jag måste se till att farmor får räkningarna från tradera, jag har läxor som måste göras, och mycket annat som jag borde försöka bli klar med.
Jag saknar honom så himla mycket. Jag minns förta gången vi träffades och andra gången vi träffades, när han kom och hämtade mig vid stationen och gick omkring i mörkret med lampor lite här och var. När vi satt och åt pizza i hans säng med hans lilla bord att ha allting på. Jag minns så mycket annat fint som det inte finns någon vits med att räkna upp men som jag vill vara med om fler gånger, det har varit något av det bästa jag varit med om.
