Trevliga främlingar

Det är löjligt hur glad man blir när folk som man inte känner eller haft med att göra innan är trevliga mot en. Jag vet inte riktigt varför det är så och det lustiga är att man mest blir irriterad på folk som man känner eller träffar dagligen, som folk i skolan, kanske är det så att det känns mer genuint när det kommer från någon man inte känner? Eftersom man inte egentligen behöver hålla sig väl med personer som man aldrig träffar och man har inte heller en gemensam miljö som man vill hålla en god stämning i. kanske det… eller kanske inte

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0