Känns bra!
Idag blev jag klar med uppgiften i religion och samhälle, tror jag kursen heter. Så nu är jag inte efter med något där längre. Nu är det ett arbete om kimonon, en redovisning om ganguro och så ska läraren få mitt gangurokollage någon gång. Hon har sett det och det var klart i tid och allt så jag förstår inte varför hon inte har fått det. Har matteprov på fredag men jag känner inte att jag orkar bry mig. Jag förstår inte ens vad jag gör fel eller vad jag gör rätt när jag försöker göra uppgifterna, hänger inte med på någonting så det känns väldigt omotiverat och meningslöst faktiskt. Det hjälper ju inte heller att man tappat bort pappret med kimonoarbetet och inte vet exakt vad man ska skriva om. Plus att hon ändå inte sätter betyg på saker som inte lämnas in i tid. Så finns det verkligen någon mening med att göra det? Jag borde ju egentligen bara ta tag i det och fråga henne. Fråga om kollget också. Men man vågar ju inte riktigt.
Annars ligger jag rätt bra till. Ett arbete om skor som ska vara klart nästa vecka och mitt ända problem är att inspirationen börjar ta slut. Eller inte inspirationen men jag vill ju inte göra något som känns tråkigt och som redan finns överallt. Jag vill göra något lite mer nytänkande, men risken blir ju att det blir för mycket… men vi får väl se.
En lustig sak är att det går rätt bra i dom kreativa ämnena, det gick inte så hemskt bra med dom innan så jag lägger väl allt krut på dom och skiter i dom andra ämnena. Det är väl inte så bra det heller egentligen men bättre det än att jag skiter i allt. Jag tror inte ens det är för att jag vill anstränga mig för att klara kurserna. Det är helt enkelt att jag alltid sitter och ritar på rasterna och jag hellre ritar än att göra mattetal, så enkelt är det väl. Jag gillar att skriva texter också egentligen. I alla fall om det känns som att man har något att skriva om.
På tal om texter, jag har ju fått ganska konkret av svenskläraren vad jag ska hitta på för att förbättra mina texter. Jag borde tänka på det mer, för det är ju verkligen konkret och enkelt. Uttrycka mig mer mitt i prick och inte skriva så talspråkigt. Visserligen är det nog meningen att låta talspråkig men då ska jag sluta med det. Göra korrekt styckesindelning och göra kortare meningar. Det är dock rätt störande att på engelskan tjatar dom om att man ska dra ut på meningarna så mycket som möjligt och på svenskan ska dom bli så korta som möjligt. Men men.
