naostyle

Finare uttryck får man ju leta efter xD

Jag vet inte riktigt vad det är, men sen… jag ska ju inte säga sen Linnea gjorde slut, men månaderna efteråt som var dom jobbigaste, där någonstans började jag bli, inte hela tiden, men nästan hela tiden illamående. Och det kanske är något jag framkallar själv genom att tänka att jag kommer må dåligt eller tänka på saker som jag mår dåligt av och så vidare?

Men själva ”spysaken” är att jag blir väldigt mycket mer illamående än valigt och det verkligen känns som att jag kommer spy när som helst. Vet inte om det kanske är kopplat till ångest eller någonting?

Sedan har jag fått svårare för att äta saker, men det kanske egentligen bara är bra? Så kanske jag kan börja äta normalt nu.