Ifrågasätter allt
Jag kan inte sova, ligger bara och vänder och vrider på mig och tänker.
Linnea berättade att hon varit kär i en annan samtidigt som hon var ihop med mig.
Hon sa att hon redan tidigt i förhållandet visste att det inte skulle hålla länge. Så hon var väl kär redan då. Hon sa att hon försökte förtränga att hon var kär i den andra.
Och då är det väl inget konstigt med att man ifrågasätter allting?
För ja, det kändes bra och äkta hela tiden. Men det var det kanske inte. Hon kanske var kär i den andra redan innan vi började prata? Eller innan vi blev ihop? Eller innan vi gick längre än att bara prata och cama? Innan jag åkte till henne? Innan vi gjorde allt som vi gjorde hos henne? Hon kanske tänkte på den andra och ville ha den andra hela tiden? Kanske var det därför hon inte kunde göra vissa saker med mig? Kanske var det henne hon tänkte på och ville göra allting som vi gjorde med hela tiden? Allt hon sa kanske var menat till den andra?
Jag tror det är svårt att inte tänka så, och svårt att inte känna sig utnyttjad.
Det var väl därför hon sa dom där sakerna om den andra, för att försöka förtränga och sluta vara kär i henne. Och därför hon blev så sur när jag också började säga saker?
Kanske borde vi inte låtit det gå så långt som vi gjorde? Kanske borde vi inte ha gjort allt som vi gjorde? Kanske var det fel att ta varandras oskulder?
Kanske behöver jag inte lägga all skuld på mig själv för att hon till slut gjorde slut med mig? Jag trodde inte jag skulle behöva ångra någonting jag gjorde med henne, men nu känns det som det, det känns som jag kommer få ångra allt.
Hon sa att hon inte utnyttjat mig, men vem vet? Kanske var det så? Kanske för att hon inte trodde att hon kunde få den andra? Därför gick det så snabbt? Därför var hon så på? Kanske accepterade hon mig egentligen inte oavsett hur jag såg ut och hur äckligt jag än var och så vidare? Hon kanske bara stod ut för att hon inte kunde få den hon ville och var desperat?
Jag förstår inte hur hon har kunnat känna sig utnyttjad. Eller jo, hon har sagt det, att jag bara använde henne för att gnälla för, för att må bra själv och ha någon som tyckte synd om mig. Och så är det inte, jag har många jag kan gnälla för, jag behöver inte bli ihop med någon bara för att kunna gnälla för någon. Och jag skulle aldrig utnyttja någon, inte medvetet i alla fall.
Eller kanske hon vill förtränga att hon är lika hemsk som dom som utnyttjat henne?
Men jag vet inte, kanske tyckte hon verkligen om mig? Kanske menade hon allt hon sa och gjorde till mig, kanske var det mig hon tänkte på och ville ha hos sig helat iden? Kanske, kanske inte.
Jag frågade hur äkta det vi hade var och när hon blev kär i den andra, det ville hon inte svara på.
Och ja, kanske ser hon det bara som ännu mer gnäll och paranoia från mig, men är det inte normalt att vilja veta sånt? Jag som är så paranoid kan ju fan tänka ut vad som helst, typ att hon bara sa att hon var kär i den andra under tiden som vi var ihop för att jag lättare ska komma över henne?
I början av när vi blev ihop sa hon att jag inte fick lyssna på ”no time for us” innan vi gjorde slut, fast hon hade redan visat den innan vi blev ihop, och jag tror att redan då började jag tycka om den.
När vi hade bråkat innan och hon hade sagt att hon aldrig mer ville veta av mig, men senare på kvällen skickade hon ”no time for us” till mig, och det var första gången på flera veckor som jag grät av glädje.
Hon sa att hon saknade det vi hade, och att hon ville vara vän, att hon inte var så oberörd som hon verkade, att hon hade varit kär i den andra, att hon kände sig hemskt och sa förlåt.
Innan hon sa det så kändes det verkligen bra, otroligt bra, tror inte det har känts så bra sen jag var hos henne.
Och jag berättade vad jag hade kommit fram till: att jag hellre får henne tillbaka än går ner i vikt, som varit det viktigaste och störta hindret i mitt liv. Att jag knappt kunnat äta sen hon gjorde slut, att jag skrivit säkert 10 sidor och försökt säga hur mycket jag älskar henne, hur ledsen jag är över hur jag har bettet mig, hur mycket allt vi gjort betyder.
Det här la jag till efter att hon skrev det där långa mejlet. För det fick mig nog att ändra åsikt lite och fick det att kännas bättre.
Jag vet inte, hur vet man att man känner någon? Så mycket att man vet vad den skulle göra i olika situationer? Då måste man nästan ha varit med henne när hon var i den situationen, och det är inte speciellt säkert, även om det är samma situation kan hennes reaktion vara väldigt olika mellan varje.
Jag tror inte jag känner henne så bra än, hon kan verkligen vara en elak bitch när hon är på det humöret, men hon skulle inte bete sig så utan anledning och utan att personen mer eller mindre förtjänar det eller gjort henne riktigt arg. Men jag tror inte hon skulle utnyttja mig, inte när hon har berättat så mycket om hur hon blev utnyttjad, och allt… men hon har sagt flera gånger att hon kände att hon utnyttjade mig, men jag vet ju inte om det beror på det eller någonting annat . Jag kände mig aldrig utnyttjad i alla fall.
Och hon tog sig tiden att skriva det långa mejlet på gSm som tog 40 minuter att skriva, och förklara allting, hon borde väl inte lägga ner den tiden ifall hon inte bryr sig?
Och just nu mår jag rätt bra, men ett ord från henne kan ju få mig att må lika dåligt igen. Jag hoppas att det inte blir så, att det löser sig och att vi kan komma fram till någonting.
För hon ska väl inte hängas av att det blev så här, man styr inte alltid över sina känslor, och ifall det var mitt beteende som fick henne att tycka mindre om mig och mer den andra så är det ju bara mitt fel.
