Ännu mer till Linnea

Det här var nåt jag skev när hon hade en dålig dag, och jag skule ja, försöka göra henne gladare, men som vanligt så blev det inte klart i tid och hon fick aldrig se det. Och det här är väl en sån sak som jag verkligen inte borde lägga upp här men hur många läser det här egentligen? 

 

Du är inte värdelös linnea, så otroligt långt ifrån. Jag vet, livet på denna jord är värdelöst egentligen. Men vi har skapat oss en värld där man ska göra det bästa man kan för att vara lycklig. Och som sagt jag vill göra allt jag kan för att vara lycklig med dig och göra dig lycklig i denna värld.

Du är inte misslyckad, även om det inte finns något konkret man är bra på som att rita så kan man ändå vara en underbar människa.

Du säger själv att du är bra på att baka, du är bra på inte bara att göra profiler, utan datotera överhuvudtaget, i alla fall otroligt mycket bättre än vad jag är. Och fnys inte åt det, du tycker jag är bra på att rita men det är många som är bättre.  Du har massor med fina marsvin, och kan massor om dom, att ha 40st och ta hand om alla dom är en otrolig prestation som inte många skulle klara. Du har massor med priser för dina marsvin, du har kommit med i den där årsboken eller vad det är, du gör pysselsidan åt tidningen också, och får skriva saker där, det är det många som skulle vilja som aldrig får göra.

Att du känner dig så värdelös är väl för at du har så många vänner som är så otroligt framgångsrika,., men du får inte  känna dig sämre bara för det. Dom flesta är inte så framgångsrika och ändå duger dom helt utmärkt och är inte värdelösa.

Och du har ju din diagnos, du vet vad dina svårigheter är, och alla som är värda att ens prata med respekterar och accepterar dig ändå. Resten vet du att du bara ska skita i.

Du vet att du har värde i andras ögon, du är allt i mina, det bästa och vackraste, den jag ser upp till mest på hela jorden är du. Och visar jag det inte tillräckligt bra så får jag ända på det också.

Och för många är det helt enkelt så att dom inte hittar vad dom är bra på för än senare i livet.

At du inte kan gå i skolan vet du att det beror på din diagnos och är egentligen inte ditt fel.

Linnea du måste förstå, du är bra på saker men dom viftar du bara bort, du måste se det som är bra med dig och utveckla det. Och allting går att träna upp, vill du rita så kan du träna upp det, vill du kunna sjunga kan du träna upp det, vill du vara bra på GU så kan du träna upp det. Jag vet att du fnös åt mig när jag sa det innan, men du vet nog att det egentligen är så. Eller? Jag vet inte om det är jag som inte fattar eller om det är du som inte fattar att någon annan kan känna likadant som du... så då kan jag egentligen inte säga så mycket.

Eller är jag kanske helt fel på det, jag kanske inte fattar någonting, jag kanske inte förstår dig alls.

Men jag vill, jag vill förstå allt. Och du har sagt det också, att du inte förstår dig själv så hur ska någon annan kunna göra det. Och att du inte är stöpt i samma form som alla andra, men det är väl det du är, du fungerar ungefär likadant som alla andra även om du har vissa svårigheter och vissa olikheter. Det är inget fel med det, och du kan inte hjälpa att du har Asperger. Du måste bara sluta hata dig själv för allting med dig själv som du inte tycker är perfekt.

Linnea du har sagt och gjort så otroligt mycket som fått mig att känna mig speciell och bra och duglig, det är bara folk jag verkligen tycker om som kan göra nåt sånt. Jag vill göra samma för dig men jag vet inte om jag har lyckats.

Ingenting jag säger är tomma ord.

Jag fattar att du mår skit, att du har ont att det är så otroligt mycket som får dig att bara vilja dö. Men du kämpar vidare, du dör inte, det kanske är din talang? Alla skulle inte stå ut med allt som du står ut med. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0